Arvskifte

Arvskiftet är det sista steget efter ett dödsfall: den avlidnes tillgångar fördelas mellan arvingarna och dödsboet avslutas. Det är en juridisk process, men den behöver inte vara krånglig om man vet vad som ska göras och i vilken ordning.

Vi på Jönssons Begravningsbyrå i Skurup hjälper familjer med begravningen, och vi vet att frågorna om arvet ofta kommer strax därefter. Vi förklarar här hur ett arvskifte går till. Behöver ni hjälp med själva handlingen samarbetar vi med erfarna jurister.

Vill ni hellre prata än läsa? Ring oss på 0411 – 403 51, så förklarar vi hur det ser ut i just ert fall.

Vad är ett arvskifte?

Ett arvskifte är den skriftliga överenskommelsen mellan dödsbodelägarna om hur den avlidnes tillgångar ska fördelas. Överenskommelsen skrivs ner i en arvskifteshandling som alla dödsbodelägare undertecknar. Arvet kan betalas ut till arvingarna och fastigheter skrivas över på dem först när handlingen är klar.

Arvskifte behövs när det finns fler än en dödsbodelägare. Är ni bara en arvinge behövs inget skifte, dödsboet övergår till er när bouppteckningen är registrerad.

Så går ett arvskifte till

Ordningen efter ett dödsfall är alltid densamma: först bouppteckning, sedan boutredning, sist arvskifte.

Bouppteckningen upprättas inom tre månader från dödsfallet och skickas till Skatteverket inom en månad efter förrättningen. Den visar vilka tillgångar och skulder som fanns, och vilka som är dödsbodelägare. Läs mer om hur bouppteckningen går till.
Skatteverket registrerar bouppteckningen. Den registrerade bouppteckningen är dödsboets legitimation mot banker och myndigheter.
Dödsboet utreds och avvecklas. Skulder betalas, räkningar avslutas, eventuell bostad säljs. Det kallas boutredning.
Arvskifteshandlingen upprättas. Den anger vad som finns kvar att fördela och vem som får vad. Finns ett testamente styr det fördelningen, så länge ingen bröstarvinge begär ut sin laglott. Finns inget testamente gäller arvsordningen i ärvdabalken.
Alla dödsbodelägare undertecknar handlingen.
Arvet betalas ut. Banken för över pengar, Lantmäteriet skriver över fastigheter och dödsboet avslutas.

Vad händer när bouppteckningen är registrerad?

Det här är den vanligaste frågan vi får. Dödsbodelägarna kan börja avveckla dödsboet när Skatteverket har registrerat bouppteckningen. Med bouppteckningen som legitimation kan ni få tillgång till konton, betala skulder och sälja tillgångar.

Registreringen är alltså inte slutet, utan startskottet för boutredningen och arvskiftet. Hur lång tid det tar därifrån beror på hur många tillgångar som finns och hur snabbt ni är överens. Ett enkelt dödsbo med bankmedel kan skiftas på några veckor. Ett dödsbo med fastighet tar oftast flera månader.

Vad ska arvskifteshandlingen innehålla?

Lagen kräver att arvskiftet görs skriftligt och skrivs under av alla dödsbodelägare, men det finns ingen fastställd blankett. Banker och Lantmäteriet kräver att handlingen är tydlig. Den bör innehålla:

Den avlidnes namn, personnummer och dödsdag.
Vilka som är dödsbodelägare.
Vilka tillgångar som finns kvar att fördela, med värden.
Hur tillgångarna fördelas mellan delägarna, med belopp och andelar.
Om ett testamente eller ett äktenskapsförord ligger till grund för fördelningen.
Datum och samtliga dödsbodelägares underskrifter.

Var den avlidne gift ska en bodelning göras före arvskiftet, om inte makarna bara hade enskild egendom. Bodelningen och arvskiftet kan skrivas i samma handling.

Om arvingarna inte är överens

Ibland går det inte att enas. En dödsbodelägare kan då ansöka hos tingsrätten om en skiftesman. Skiftesmannen försöker först få er att komma överens, och lyckas inte det bestämmer skiftesmannen fördelningen i ett tvångsskifte. Dödsboet betalar kostnaden för skiftesmannen.

Vår erfarenhet är att de flesta tvister bottnar i otydlighet, inte i ond vilja. En jurist som går igenom bouppteckning, testamente och värderingar med alla delägare samtidigt löser ofta knuten innan det blir en tvist.

När bör ni ta juridisk hjälp?

Ett enkelt arvskifte med bankmedel och överens arvingar kan ni ofta göra själva. Ta hjälp av en jurist när:

det finns en fastighet, ett fritidshus eller ett företag i dödsboet
det finns ett testamente, särkullbarn eller en efterlevande make
någon dödsbodelägare bor utomlands eller är omyndig
ni är osäkra på värderingar eller på hur laglotten ska beräknas
ni inte är överens

Vi samarbetar med erfarna jurister som upprättar arvskifteshandlingen, tolkar testamentet och företräder dödsboet om det behövs. Kontakta oss så förmedlar vi kontakten.

Vanliga frågor om arvskifte

Hur lång tid har man på sig att göra arvskiftet?

Det finns ingen lagstadgad tidsgräns för arvskiftet. Bouppteckningen har däremot tidsgränser: den ska förrättas inom tre månader från dödsfallet och lämnas till Skatteverket inom en månad därefter. Dödsboet ska deklarera varje år tills det är skiftat, så det finns skäl att inte vänta för länge.

Måste arvskiftet registreras hos Skatteverket?

Nej. Arvskifteshandlingen registreras inte hos någon myndighet. Den visas upp för banken när arvet ska betalas ut och för Lantmäteriet om en fastighet ska skrivas över.

Vad är skillnaden mellan bouppteckning och arvskifte?

Bouppteckningen är en förteckning över vad som fanns på dödsdagen och vilka som ärver. Arvskiftet är fördelningen av det som finns kvar när skulderna är betalda. Bouppteckningen kommer alltid först.

Kan man skifta en del av arvet först?

Ja, ett partiellt arvskifte är möjligt, till exempel om ni vill fördela bankmedel medan en fastighet ligger ute till försäljning. Resten skiftas i en senare handling.

Var hittar jag reglerna?

Skatteverket har vägledning om bouppteckning och dödsbo på skatteverket.se. Reglerna om arv finns i ärvdabalken. Vi hjälper er gärna att förstå hur reglerna gäller i just er situation.

Vi förstår att arvskiftet kan kännas överväldigande mitt i sorgen. Hör av er på 0411 – 403 51 eller via formuläret på kontaktsidan, så går vi igenom var ni står och vad nästa steg är.